3 gånger har jag kraschat nu på 2 månader
en gång utan skyddsnät, en gång ganska mjukt och idag oförlåtligt onödigt
jag vet att jag och känslan inte alltid är vänner men sluta jaga mig då!
eller förlåt, det är ju jag som alltid jagar dig.
måste stanna nu. se mig. se vad jag vill. se vad jag behöver. vara mig. bry mig om mig.
kanske väldigt me me me, men hellre
ego just nu än sårad av fler
idioter.
börjar bli rädd att mitt
hjärta inte kommer vilja mer
för samtidigt som jag jagar den förbannade känslan
så känner jag att mitt hjärta hårdnar lite mer varje gång
ärren blir lite djupare och skaver lite mer
ju fler ärr desto mindre känsel/känsla
det var oundvikligt jag vet
men är det omvärlden/samhället som förhindrar känslan
det var längesen jag hörde att någon "svävade på
rosa moln"
det är som om alla hindrar känslan
för de orkar inte krascha mer
jag vill inte se omvärlden så
men, VAD jag önskar att livet var mer som en
tiM buRtoN film
!!!!
 |
| Tänk att alltid få gå barfota <3 |