jag vs verkligheten (saknar mig själv)

vem vinner?
är inte säker på att det blir jag
har svårt att ta på verkligheten nu
lever i luft
i overkligheten
den tar över nu

jag saknar mig själv, varje gång jag tror att jag är där
inser jag att det är bara en ny sida av min dröm
måste vakna nu men vet inte hur?
jag känner bara till overkligheten
jag vet nu varför film = mig
film är ju grund till alla drömmar fantasier och overkligheter
så det är klart jag valde den världen

jag är kär i känslan i passionen i närheten
att jag tappar mig själv
lever per sekund
per ögonblick
per känsla

allt är inget
och inget är så klart allt

kanske kanske?

Oslo 22.07

I tragedins efterspår saknar allt annat mening.
Omvärlden börjar göra mig rädd på riktigt.
Ska hitta en öde ö, där jag ska bo och leva mitt liv med någon.
Orkar inte med omvärlden längre, även om jag vet att det inte går att fly ifrån den.
varför så mycket hat hat hat

tiden vi har är så kort, kan vi inte bara älska, kan vi inte bara le
kan vi leva nu? vi kommer inte glömma men vi kommer gå vidare
det är vad vi gör
vi chockeras
vi gråter
vi förstår inte
.......
sen kommer lugnet
det blir var-dag igen

varje tragedi som sker
får mig att minnas igen
att detta har hänt förut
jag minns alla jag förlorat
jag minns deras sista ord

och jag vet att det kommer ske igen
vi kan inte fly
hat föder hat


AMOR 
VINCIT
OMNIA

kärleken övervinner allt?