I tragedins efterspår saknar allt annat mening.
Omvärlden börjar göra mig rädd på riktigt.
Ska hitta en öde ö, där jag ska bo och leva mitt liv med någon.
Orkar inte med omvärlden längre, även om jag vet att det inte går att fly ifrån den.
varför så mycket hat hat hat
tiden vi har är så kort, kan vi inte bara älska, kan vi inte bara le
kan vi leva nu? vi kommer inte glömma men vi kommer gå vidare
det är vad vi gör
vi chockeras
vi gråter
vi förstår inte
.......
sen kommer lugnet
det blir var-dag igen
varje tragedi som sker
får mig att minnas igen
att detta har hänt förut
jag minns alla jag förlorat
jag minns deras sista ord
och jag vet att det kommer ske igen
vi kan inte fly
hat föder hat
AMOR
VINCIT
OMNIA
kärleken övervinner allt?
Populära inlägg
-
Men vill stanna kvar Kommer stanna kvar Lite till Kanske längre Vet inte längre Känner bara förvirring För många känslor på samma gång Det r... -
men jag väljer LYCKA, den finns där, jag är säker. vill han inte ta del av den, finner jag den någon annanstans. Han var min, om känslan v... -
Jag checkar in på St. Göran igen Lever mest när jag dör Precis som idag Från att dö till att leva till att dö igen Overkligheten bestämmer ...
Tänk att du var där. Ogreppbart. Du skulle ju få leva lite....inte dunkas mot väggen. Fan....livet. L.O.V.E
SvaraRadera