jag vs verkligheten (saknar mig själv)

vem vinner?
är inte säker på att det blir jag
har svårt att ta på verkligheten nu
lever i luft
i overkligheten
den tar över nu

jag saknar mig själv, varje gång jag tror att jag är där
inser jag att det är bara en ny sida av min dröm
måste vakna nu men vet inte hur?
jag känner bara till overkligheten
jag vet nu varför film = mig
film är ju grund till alla drömmar fantasier och overkligheter
så det är klart jag valde den världen

jag är kär i känslan i passionen i närheten
att jag tappar mig själv
lever per sekund
per ögonblick
per känsla

allt är inget
och inget är så klart allt

kanske kanske?

Oslo 22.07

I tragedins efterspår saknar allt annat mening.
Omvärlden börjar göra mig rädd på riktigt.
Ska hitta en öde ö, där jag ska bo och leva mitt liv med någon.
Orkar inte med omvärlden längre, även om jag vet att det inte går att fly ifrån den.
varför så mycket hat hat hat

tiden vi har är så kort, kan vi inte bara älska, kan vi inte bara le
kan vi leva nu? vi kommer inte glömma men vi kommer gå vidare
det är vad vi gör
vi chockeras
vi gråter
vi förstår inte
.......
sen kommer lugnet
det blir var-dag igen

varje tragedi som sker
får mig att minnas igen
att detta har hänt förut
jag minns alla jag förlorat
jag minns deras sista ord

och jag vet att det kommer ske igen
vi kan inte fly
hat föder hat


AMOR 
VINCIT
OMNIA

kärleken övervinner allt?





kanske livet ville annorlunda...

har precis blivit inbjuden till Oslo för koncert med PRINCE!!!
är jag ytlig nu?
ja, det är jag kanske, men han som bjöd in mig har vilat i mitt hjärta länge...vi möttes första gången för 10 år sedan, sedan dess har vi väntat på rätt tidpunkt att ses igen, men det har varit resor, jobb, flickvänner/pojkvänner, avstånd och sånt som stod i vägen.
nu är hindret jag, jag har aldrig glömt honom, men jag trodde inte att vi skulle ses mer, trots kontakt...
men nu kan vi ses om en vecka!!!
är det detta jag behöver?
Ja, det gör jag, har ju aldrig varit i Oslo heller... och vill ha ett slut (eller början) med honom...
jag förklarar mer när jag vet mer
men han är ett oavslutat kapitel i mitt liv, så det vore kul och se honom igen :)
Ingen aning...
LOVE!

JAG SKRIKER KÄRLEK!

jag kräver passion
jag vill ha filmen
den svåra lyckliga filmen utan slut
eller den vackra svart-vita filmen som slutar med en kyss
jag undrar om kärleken övergivit människan
är det för att passionen gör oss galna
är det för att vi är rädda att förlora passionen
är det för att vi vill leva som andra
är det för att kärleken ibland kräver mer än den ger
eller har vi blivit bekväma?

jag ska ha allt, jag vet inte vad
(men filmen 'eternal sunshine of a spotless mind' förföljer mig sedan en tid
måste krypa in i den igen snart, nu)

men någon som rör min hud som om jag vore den enda
love can't be erased

idag är det exakt fyra månar sedan vi möttes

blekgrå overklighet

känslans ovilja visar sin makt

varför slutar kärleksfilmer alltid lyckligt

varför älskar jag de filmer som inte slutar
filmen skildrar vår overklighet
eller vår verklighet som vi vill se den
de vackra historierna slutar aldrig lyckligt
kan livets skönhet möta kärleken
eller kan den kära leken aldrig sluta lyckligt
jag kan inte hindra känslan längre
känslan lever ensam
den väljer mina ord den väljer mina rörelser







den är jag.

eternal sunshine

jag reser från syd till norr för att återse en del av mitt förra liv, eller är det möjligtvis mitt förr förra.
vi är olika som sommar och vinter, men under fyra vintrar var han min livräddare, vi delade en speciell vänskap, som inte kan förklaras med ord.
över 5 år har passerat sedan vårt sista möte, vilket får mig att fundera över mina sista fem år. för visst är väl mina sista 5 år mitt förra liv?
jag tror att mina sista fem år var förberedelsen för resten av mitt liv.
en vän sa att jag nog behövde dessa år för att landa i mig själv, jag tror hon har rätt.
vi kan inte stoppa tiden, vi kan inte spola tillbaka eller framåt, framtiden är vår fantasi och det förflutna följer oss längs med vägen, men vi kan bara vara här nu.

Ett evigt ljus vilar över platsen jag ska till nu.