en sammanfattning

jag inser att jag skriver utan att publicera
varför då?
så här kommer en sammanfattning av senaste tiden (sorry för att det blir väldigt osammanhängande)
så nu lägger jag upp allt oredigerat.

februari

Skulle precis skicka ett mail till sista personen som jag var galet kär i, han jag var förälskad i under 9 år utan att vi sågs men han var liksom alltid där när jag föll (han var så klart inte alltid där pga livet men) ganska säker på att han finns här bland många texter.
Men så skulle jag maila honom som jag alltid gör när livet är jobbigt och insåg då att han är fan på Jamaica med nån tjej...så jag stoppade det mailet. Så jag är tillbaka på 0. Inte för att det mailet skulle givit mig något. Men jag känner mig bara så ensam. Med Dag var jag lugn, men aldrig ändå. Men vi hade något enkelt, något jag förstod och ändå inte. Jag ville bara ha något som var mitt.

hennes blick är samma som min (maj)

den 13 februari 2007 avslutade Johanna Sällström sitt liv.
jag tänker på det ibland
hon fångar mig
hon spelar en roll
men är det inte hennes eget liv

hennes blick på havet är samma som min
är det medvetet att ta sitt liv dagen före alla hjärtans dag
jag tror det.

juni

jag väljer han
som inte väljer mig

innan jag väljer bort allt
för sand, sol, hav

jag föddes till ett liv
som inte var mitt

Jag älskar att gå förbi Stureplan...(juli)

...och sätta mig på tuben och åka hem...
Jag tror det var den allra första sommarnatten ikväll

...och mitt redigerade liv... (aka tänk om...)

...är precis lika osammanhängande som allting annat...
lever i ett känslorus utan dess like
vet inte vad som är nu då ibland kanske

vet inte vad jag vill
vet vad jag vill

känslorna som är mina lever sitt eget liv
jag kan inte bestämma över dom
vill inte bestämma över dom

jag lever och lär som alla andra
blir det enklare? Nej.
ska jag ge upp? Nej.

Men tänk om...kärleken finns...tänk om... jag kan hitta den

jag skulle bara vilja somna i din famn
känna dina andetag i mitt hår

du skrämmer mig på så många sätt
och samtidigt vet jag

att när jag möter din blick kommer jag få alla svar
fel jag kommer få de svar jag behöver
tror jag

livet
känslan är det enda som är viktigt...

...det enda som betyder nåt. 

att (inte) känna

är det obehagligt eller behagligt?
om jag börjar se och känna känslor som inte är mina

jag tror att jag hör det på människors röster
och inser att de läser mig
att min röst avslöjar lika mycket som deras

jag kände en gemenskap av...

alla dör och alla kommer dö men.
jag tror jag ska lämna nu innan jag ...

livet måste vara mer än nästa dag
livet måste vara varje dag

fly, spring (stanna?)

min kärlek för film är evig och oförstörbar
men musiken och det sjungande ordet
är det enda som ristar in sig i min själ

det enda som kan döda mig
det enda som kan få mig att leva

film lever i mig
musik lever utanpå mig

hur ska jag kunna rädda en människa
jag inte känt

tack alla ni som förstår
tack alla ni som vet
tack alla ni som finns
tack alla som försöker förstå

jag är ett nattdjur
precis som du

det finns ingen plats för oss (i denna värld)
så vi träffas i nästa <3

Hej då Olle, vi har aldrig mötts men...va fan...
jag förstår. jag är bara ledsen att jag aldrig fick se dig.

Tack Nicke för den underbara bilden

Letar mörker

om jag söker ensamheten har jag förmodligen passerat en gräns

vet inte om gränsen var kärlek, liv eller död

men om jag fastnat i ett läge
där det är bättre att lämna än att stanna

har livet gått för långt
eller orkar inte hjärtat mer

har jag vant mig vid ensamheten
har jag förälskat mig i min egen ensamhet

klarar jag inte av två efter all tid för mig själv?
har jag någonsin klarat av tvåsamhet...nej.

jag kan önska vad jag vill

men alltid lyckligast

ensam

kan inte öppna mitt hjärta igen
om det någonsin var öppet

jag är trött på i-landsproblem
ge mig riktiga problem

låt mig rädda världen
ja, jag är naiv
men vad händer?
jag sållar bort det

jag räddar djur
de är verkliga

jag hatar människor

väljer jag depression? 

ingen kan ändra min ensamhet

Ensam

Kan inte älska längre
Jag vet att det är en lögn
Men vet inte hur

Det är som om livet lämnat mig

Jag brukade känna allt
Jag brukade känna tristessen
Jag brukade känna kärleken

Nu är jag tom och vill fly
Fly till värmen
Fly till känslorna

Det finns inget jag behöver här
Allt jag behöver finns här

Är jag levande eller död

Jag undrar hur kärleken känns
Jag vet hur kärleken känns

Hur ska jag förstå livet när livet inte förstår mig

När älskade jag någon på riktigt sist
När älskade någon mig på riktigt

Jo jag minns kärleken
Jag minns värmen
Jag minns galenskapen
Jag minns känslan

Och jag saknar det varje dag

Men mina känslor blir överkörda gång på gång
Kvar finns bara jag

Ensam igen

utan skyddsnät

ibland undrar jag om livet lämnade mig
eller om det var så att jag aldrig hittade det.

jag vet vem jag är
men jag vet inte vart jag ska

jag är tom
och samtidigt full

fylld av alla känslor jag någonsin känt
känslor jag trängt bort
känslor jag glömt

allt faller över mig
det finns inga murar mot det

kanske det är bra med alla känslor
men jag har inget försvar

det kanske är meningen
men så länge jag är sårbar
kan jag inte försvara mig

var landar jag?