11 juni 2011

kanske, kanske, kanske,

kan två trasiga själar läka varandra ändå? han är i min värld, jag tror han tycker om det, han ler.
livet sätter så många ärr som vi aldrig kan bli av med, men vi kan välja att le.
vet att jag letar efter det som är svårt.
kärleken har bara en väg, men den kan vandras på olika sätt.
jag tar den svåra vägen, för känslan betyder allt. det blir inget vanligt liv.
men vill jag ha ett vanligt liv? omedvetet valde jag nog bort det livet för längesen.
han valde mig. jag valde att vara med honom.
jag vet inte vad vi väljer nästa gång, men tillsammans ler vi åt den andra världen.

han får mig att le

1 kommentar:

Populära inlägg